Walk a mile

Jag och min syster passade på att ta en promenad längs vattnet igår, mellan påskmaten och fikat. Det var skönt att bara strosa i lugn och ro i nya kvarter, ta vara på solen och ha någon att prata med (ofta promenerar jag ju samma gamla, vanliga runda själv i mörkret).
Självklart passade vi på att försöka fota lite också; det har blivit en liten tradition när vi ses. Men jag är så satans obekväm framför kameran. Jag blir så arg på mig själv. Jag vill bli fotad, men klarar inte av att bli det. Jag har för många komplex, ser för många skavanker och kan därav ytterst sällan vara seriös på kort. Gör jag en grimas eller skämtar bort det ser jag ju ändå inte ut som mig själv och då behöver jag inte heller bli missnöjd med hur jag ser ut på bilderna. Bilderna ovan är dock inga jag fick så mycket komplex över, utan jag blev ganska nöjd med dem, men så fort jag tittar in i kameran eller ska försöka le; då tar det stopp. Jag vet ju att det hör ihop med min låga självkänsla, kombinerat med att jag aldrig står framför kameran utan alltid bakom, så det är ju defintivit något jag ska öva upp. Kan ju faktiskt vara lite kul att ha bilder även på mig i framtida fotoalbum... Är det någon som är likadan, eller kanske varit likadan och har tips på hur man kommer bort från det, och bara kan lära sig att acceptera hur man ser ut på bild? 
0 kommentarer